Barn är så klockrena!

Det kommer ofta en gubbe och handlar av mig. En söt liten gubbe, hopsjunken, långsam, skakig, skrynklig, dålig hörsel och dålig syn. Precis som en äldre man. Han kommer lutandes på sin vagn, visslar en liten truddelutt, kanske ska säga blåser för inte kommer det mycket ljud inte. Jag har alltid tyckt att han är lite lik en sköldpadda. Sköldpaddor har ofta en sådan roll, gammal, skrynklig och långsam. 

Idag kom han och handlade, blåste luft och var allmänt söt som vanligt. Jag brukar alltid skämta lite med honom och så hör man hans söta lilla "hickiga" skratt.
I alla fall, efter honom i kön stod en liten pojke med en tidning i handen. 
"Mamma, mamma, mamma, kolla sköldpaddan den ser rolig ut!"
Så storskrattade han en stund för sig själv. När han hämtat luft och tagit sig tillbaka till verkligheten så får han syn på den lille gubben. 
"Mamma, han ser ut som en sköldpadda" 
Och så pekar han rakt mot gubben och börjar skratta igen, högt och tydligt. 
Mamman skämde ögonen ur sig, men jag tror inte gubben hörde vad pojken sa som tur är. Jag måste erkänna att jag hade riktigt svårt att hålla mig från skratt. haha


Tänk att det var fler som tycker som jag ändå...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0