drömmar säger jag bara

Jag berättade aldrig om min dröm i morse.
Jag vaknade upp hos Ann-sofie på morgonen då telefonen ringde. Försiktigt, försiktigt tar jag och letar fram mobilen i sömnen, som jag för övrigt ligger på. Jag gör allt så försiktigt jag kan för att inte putta undan någon utav Ann-sofies alla katter som ligger på mig och sover. Inte för ens jag håller mobilen i handen och verkligen tänker öppna för att svara så vaknar jag till på riktigt.
Där ligger inga katter, inte en endaste!
Lite i chock så svarar jag och pratar klart med mamma. När jag lagt på inser jag att allt det där med katterna var en dröm, men att mobilen faktiskt ringde.  

Det känns så konstigt när det man drömmer känns så riktigt att man kan blanda ihop verkligheten i den. Eller tvärt om.
Det kändes verkligen som om det var flera katter som sov på mig och runt om mig i sängen. Kunde till och med höra dom spinna. Samtidigt som telefonen ringer och allt, galet!

Sånt händer lite då och då, att man blandar ihop verkligheten med drömmen.
Kanske inte samma dröm det kan variera från person till person, alla kanske inte ens drömmer så.
Jag svarar ofta i telefon i drömmen, eller faller från någon höjd.





[ Det är min katt på bilderna ] 

Kommentarer
Postat av: Ann-Sofie

hahaha! 'det känns tungt på hela kroppen!' aa konstigt det där när det känns så verkligen puss

2009-03-23 @ 09:06:27
URL: http://annsofieahlstrom.blogg.se/
Postat av: camilla

haha du är för bra hannah, får mig alltid att garva :)

2009-03-23 @ 09:50:34
URL: http://camillakindblom.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0