Ta mig långt härifrån

FAN JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ ALLT!!!!

19.45

- HannaH har du handlat?
- Hur skulle jag kunna veta det?
- Jag har jobbat hela dagen från 7 till 19 och ni har inte lagat någon mat och ni har inte handlat! Du jobbar för fan i en mataffär!

Jag har faktiskt också jobbat och precis klivit innanför dörren. Och hur fan ska jag kunna veta det? Säg åt mig att handla mat och jag gör det! Jag får bara en jävla massa skit just nu, jag tröttnar!!!

Jag gör saker här hemma faktiskt och jag jobbar också. Men det märks tydligen inte. Jag ska från och med nu hålla mig härifrån tills alla har lugnat sig i huset. Blanda inte in mig i alla intriger ni har, jag är neutral! 

"Fanns det en plats i hennes värld för två?"

Jag vill också vara kär!
Mina vännor har sina gulligull kompisar och jag bara känner; om jag också kunde hitta mig en som är sådär. Den där underbara känslan att vara nykär liksom! 
Avundsjuk, jaa... Nej då, jag är glad för er andra bara :)




Skärpning från din sida!

Samma visa om och om igen. Det är ingen höjdare att det börjar precis nu till studenten. Men jag tänker inte bry mig om dig. Du gör det bara dåligt för mig och dig själv. Dåliga kommentarer och försöker få mig låta så dålig hela tiden. Men jag gör som jag alltid får göra, ignorera!
Det är just nu bara en början och jag skiter faktiskt i dig om du tänker göra det värre. Jag ska ha så kul ändå!
Student 09, yeah!


vad händer med mig!?

Vad är det med mig!?
Just nu håller allt bara på att rasa. Jag trodde att det precis just nu var som bäst...
Studenten och allt liksom. Men nej, jag känner bara tvärt om. Undra vad det kan vara som gör det så tungt trots att allt bara går uppför egentligen. Jag hänger nog helt enkelt bara inte med, jag har bara så mycket för mig hela tiden. Ingen lugn stund. Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men jag vet att jag helt klart har roligt när jag väl har det. Klarar i princip inte att vara ensam har jag märkt. Alltid umgås jag med någon. Faktiskt så är det första kvällen jag tar och sätter mig ner helt ensam och inte har någonting alls att göra. Inge plugg eller någonting alls, hur skönt som helst.
Ändå så är det något som stör mig men jag vet inte vad. Och att jag inte vet vad stör mig ännu mer!

Är nu kanontrött och alla vänner firar "lill-lördag", inte likt mig att stanna hemma. Jag brukar alltid hänga med, men inte idag. Konstigt, riktigt konstigt. Har i och för sig tävlat, men det har aldrig stoppat mig innan, jag har dragit ut och gjort massa bus andra onsdagskvällar trots tävling. Men jag orkar inte.

Kanske säger kroppen ifrån?
Jag vet inte, kanske jag börjar gå ner mig igen. Livrädd för att bli så deppig som jag var i för ett tag sen. Det är en mardröm!

skärpning från min sida

Ibland känner jag att jag är den där jävla bruden som jag själv  egentligen hatar. Den där jobbiga saken som inte vet vad hon vill med livet. Den som man inte orkar kolla på för att man tröttnar efter 5 minuter. Åh, precis hon är jag!

Velig, jobbig, rolig, tråkig, rutten, snäll, dum
Precis allt på samma gång, Värdelöst! Vart är den där "jag" som faktiskt viste vad hon ville göra och bara gjorde precis just så? Tror att det inte är bra för hjärnan att fundera på massa skrot. Men i alla fall...

jag kan inte rå för det   -  ♥

wiie!

Jag kan inte annat än att bara le, vad händer liksom!? :O

Student 09, i like!

Bara så ni vet så ska den där härliga mössan på imorgon!
Jag bara lääängtar tills vi slutar skolan!
Student 2009



Det närmar sig, inte långt kvar nu...
Tänk när man gick i ettan, det kändes som år och dagar innan man själv fick en mössa och man själv slutade skolan. Nu är det våran tur! Wiie! :)

Efterlyser en röst

Kan någon hitta min röst?
Jag har tappat den.


Jag orkar inte mer nu, det är inte roligt längre!
Skriker för att få fram lite ljud...
Jag har fan träningsverk mellan revbenen för att jag hostar och har mig hela tiden!!!

INTE KUL, INTE KUL! :(


Jag kämpar!

Jag känner bara, WOW, bra gjort HannaH!
Du gör framsteg. Skolan, vänner, gammalt och nytt.
Jag har just kommit på hur bra det går om man tar sig i kragen och faktiskt gör allt som borde gjorts tidigare, tänker mest på skolan. 

Allt känns inte så tungt, dock ej färdig ännu, men jag gör framsteg. wiie! :)

Jag mår bra, inget "återfall"

Idag har jag gjort något som ogillas av vissa andra, men jag ser det bara som en fördel för mig själv!
Det känns bara som ett steg framåt. Jag gillade det hela och jag ångrar det inte. Hoppas att det går mer i min riktning och att det inte stannar upp eller svänger om igen...

Jag vet att det är svårt att förstå, men det är galet mycket bättre när man kan prata om saker och ting igen. :)


nejje...!

Jag förstår inte, men den där paniken gör så ont!?
Min mage gör så ont!
Vad är det för fel, varför kommer panik nu det var ju länge sedan?




♥ ↓


Jag blir lite less, sådär i smyg

Sen när blev andras problem mina problem?
Jag vet inte, men det är nog för att jag är för feg, snäll och allt som det bara blir som det blir.
Går det åt helvete så kommer jag garanterat säga, NEJ, till allt liknande nästa gång!

Jag tycker det är askul och att det har varit hur kul som helst, är nästan säker på att andra tycker samma sak. Men jag kommer inte tycka samma sak om det går åt skogen kan jag lova. Då kommer det aldrig hända igen!

känner att jag är lite hatisk ikväll,

Det värsta är att jag inte bangar på att nämna det rakt upp i ansiktet, bara fälla den där kommentaren och sedan gå vidare. Men jag vet ju inte när jag ska få syn på jekeln igen. Jag är inte den som är den, men jag blir fan lite lack. Retar man min lilla djävul som jag har inom mig, då får man skylla sig själv helt enkelt. Det känns bra att jag inte tar så mycket skit längre utan vågar spotta tillbaka. Ibland lite för mycket, men jag tycker nästan att jag är lite värd det med tanke på allt.
Lilla lammet förvandlas till en djävul, har hört att jag är annorlunda. Några säger att det är på ett bra sätt, andra på ett dåligt, tydligen!
Men vadå alla förändras, och jag har gjort det ganska mycket på bara 2 månader. Bra eller dåligt det vet jag inte själv. Ibland önskar jag dock att någon kunde styra lite, men bara ibland. Men säg till mig den som tycker att jag börjar spåra ur för mycket, då behöver jag verkligen höra det från någon. Känner att det är ganska viktigt just nu, jag har liksom glömt bort det där med gränser över huvud taget och jag vet inte riktigt vad som är rätt eller fel så att säga! 
Aja, det löser sig det med förmodligen. 

Avundsjuka

Ska man skratta eller gråta?
Jag vill också vara sådär rik, vara supersmart och alltid ha lätt för mig, ha en snygg och trevlig grabb, sommarställe utomlands, och så vidare och så vidare..

Finns det något mer ruttet än att se någon bara gå och glänsa? Vara övertrevlig, översnäll och allmänt överbra?

Jag vill också!
Avundsjuka kallas det!
Fy på mig...

Vad händer med mig?

Jag känner att jag blivit lite småpluggis, jag sitter just nu och skriver mitt projekt. Tycker det är ganska roligt dessutom :S
Känns heeeelt sjukt!

Morr*

AAAAAH!!!
jag förstår inte att allt jag gör blir så fel!
Vad jag än väljer så blir det fan fel, jag pallar inte, ska fan va hemma istället. Blir så mycket lättare då!!

trött på det nu faktiskt,

Känns som om du inte vet vad du gör riktigt. Jag är ledsen om jag inte höjer dig till skyarna och behandlar dig som alla andra, men det skulle inte du heller göra om du kände så som jag gör. Jag är trött på det för jag anser att jag inte gör något fel. Gör jag det så säg det rakt ut, kanske är så att jag behöver få veta för att kunna ändra mig.  
Tänk efter lite.

Flytta så slipper jag

En del människor kan man bara önska att dom flyttade här ifrån. Inte någe illa så, men jag kan inte flytta för jag går i skolan och har inga pengar. Men det skulle bara kännas bättre så, det är bara om jag får tycka alltså...

Inte min grej

Innan träning så var det faktiskt jag som lagade maten! Till en början...
Har verkligen kommit på varför jag tycker det är så tråkigt, det tar grymt lång tid!
Måste tinas och värmas långsamt så det inte blir bränt. Nej jag tycker det tar så tråkigt lång tid och jag hatar att stå i köket. Om det var så att det tog 5-10 min att göra en riktig maträtt, inget som man värmer på i mikron, då hade jag lätt stått och lagat den finaste, godaste och härligaste maten som finns. Men fan, steka ett par frysta firrepinnar tar ju år och dar! Så när jag var tillräkligt uttråkad gick jag där ifrån och mor min fick ta över.

"Jaha, så du gav upp nu?"
"Japp, tråkigt!"
"Vilken kock du kommer bli"

Jaa, nu var det inte bara fiskpinnar vi käkade, men det var den delen i matlagningen som jag försökte mig på.
Mina släktingar, framför allt dom äldre, vill typ få mig att va intresserad av matlagning och bakning. Ger förslag om matlagningskurser och allt. Dom kan inte förstå hur jag kan tycka att det är så ointressant. Det roliga är att det inte är stenålder nu och faktiskt så är det inte bara i köket en tjej/kvinna ska stå. Speciellt inte jag!
Jag får nog skaffa mig en riktig mästerkock till man så småningom!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0